Då blev det dags att utnyttja födelsedagspresenten från Karinh. En långweekend i Kyoto med boende på ett traditionellt japanskt hotell, "Ryokan". Vi vaknade fredag morgon ganska trötta efter en social torsdagkväll som bjudit på traditionsenlig pokerkväll med grabbarna hemma hos oss, respektive drinkmingel med tjejerna på en Skybar nära Imperial Palace. Vi hade packat väskorna och förberett frukosten kvällen innan, men det slutade ändå med en tjurrusning till stationen för att hinna med morgontåget. Med andan i halsen och en adrenalinkick i ändalykten satt vi sedan glatt på tåget och finslipade planerna inför helgen. Frågan var vi skulle lägga en av dagarna i Osaka eller alla tre i Kyoto?
Shinkansen susade fram som en pil i det vackra landskapet och det blev mer kuperat och lummigt ju närmre vi kom. Efter lite klassisk biljettförvirring bytte vi till Metron på Kyoto station och kunde snart kliva upp ur underjorden och möta den tryckande hettan. Till fredagen serverades 30 graders värme och 70% luftfuktighet. Vi promenerade ett par minuter och checkade in vårt bagage på "Sugicho" som var namnet på vårt Ryokan. Incheckningen startar normalt klockan 16 och utcheckningen klockan 10 så vi var riktigt tidiga.
Eftersom det börjat regna ymnigt köpte vi oss varsitt nytt paraply på närmaste 7-Eleven och styrde kosan mot Nijoo Castle. Värmen och regnet till trots tog det knappa tio minuter att komma fram i någorlunda behagligt skick, vilket kändes grymt positivt eftersom detta innebar att de flesta sevärdheterna då skulle finnas inom acceptabelt promenadavstånd.
Entré till Nijoo Castle.
Denna mäktiga och vackra byggnad stod under en period till förfogande för Tokugawa shoguns. Värmen och regnet skapade en mycket stämningsfull atmosfär och dofterna som blandades inne i den gamla träbyggnaden satte fart på fantasin. För att skydda de boende från lönnmördare och överrskningsanfall hade man designat golvet att knirra likt ljudet från fåglar, varifrån det fått namnet "nightingale floor". Turistgruppen framför verkade utlyst en intern tävling i att hitta den planka på golvet som knirrade mest, vilket var grymt roligt att bevittna. Det var en tjock liten man med gul t-shirt som ledde tävligen när vi bestämde oss för att passera. Han såg ruskigt glad ut. Eftersom det är fotoförbud i byggnaden kunde vi tyvärr inte ta några bilder, däremot fick vi ett par bra kort från parken och trädgården:
Grönt!
Kärleken
För att summera så är Nijoo Castle ett måste på Kyotobesöket. Man får både vacker trädgård och ett minnesvärt besök i den vackra om än pittoreska "slottsbyggnaden". Inträdet kostar 500yen (45 kr) per person.
Näsorna pekade sedan mot östra delen av Kyoto. Planen var att väga upp det kulturella med lite innerstad och shopping innan vi skulle avverka templen och Geisha-kvarteren kring Gion district.
Vi snirklade oss in på Teramachi street och Nisiki Ichiba (Niskiki Food Market).
Teramachi street
Nästa stop var Maruyama park och dess flertal tempel. Eftersom vi är vana att ta oss fram till fots promenerade vi vidare, men blev flertalet gånger omkörda av Rickshaws drivna av japanska löpare... Vilket sommarjobb! Detta hade jag velat se på Avenyn när jag kom hem!
Rickshaw
Parken och området kring Maruyama huserar flera tempel på kort avstånd och är dessutom gratis, å kan därför rekommenderas för framtida Kyoto-besökare. Passade på att vila fötterna och ta en glass. De tillverkade rånet själva genom att steka en smet som en tunn pannkaka. Den virades sedan till en strut och fylldes med grädde, vaniljglass, choklad, färska bananer och "Pocky" chokladpinnar. Löjligt gott, kan varmt rekommenderas!
Yasaka Temple?
Innan vi begav oss tillbaks till hotellet för att checka in så passerade vi geisha-distrikten med te-husen i Gion, samt "Ponto-cho" som är en mysig liten gata som myllrar av restaurager. Här har man bäst chanser att sikta en Geisha eller Maiko även om de är skygga som vesslor.
Gion-district
Vi duschade och bytte snabbt om på rummet och noterade att golvet med sina "Tatami"-mattor fick hela hotellet att lukta höskulle. Jag tyckte det var stämningsfullt medan Karinh var lite mer skeptisk. Eftersom det var ett traditionellt japanskt rum rullar man ut futoner som man sover på och kan på så vis ha rummet som både vardagsrum och sovrum. Detta kan tyckas opraktiskt men är nödvändigt i de trångbodda japanska hemmen,
Det blev en sen middag nere på Ponto-cho, där vi hittat en mysig restaurang med utsikt över kanalen. Klockan närmade sig sedan 23 vilket denna kväll innebar kvartfinalmatch mellan Holland och Brasilien. Lite rundare om magarna och fötterna styrde vi skutan mot "The Hub" = engelsk pub/sports bar. Precis innan vi kom fram hade vi turen att springa på en geisha, vilket får avsluta rapporteringen från dag 1. För hur det gick i fotbollen vet nog redan de flesta... ;)
Geisha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar